Smörgås 2010

En smörgås kan vara en vacker sak. Bröd+vadsomhelst kan bli väldigt gott. Inget konstigt med det. Men vi har en tråkig smörgåstradition i Sverige. Jag vill inte gnälla, jag gillar grovt bröd med leverpastej, en enkel ostfralla och knäckebröd med smör och banan. Men “på stan” finns det få vackra mackor.

Det har talats mycket om surdeg i media så jag tänkte ge lite plats åt bröd som saknar surdeg. Det är också gott. Det slog mig för ett tag sedan då jag av en vän blev bjuden på rostad långfranska med smör att jag kan räkna de smörgåsar jag ätit det senaste året som inte varit bakade med surdeg på mina tio fingrar. Mer eller mindre. Hur kan det vara? Parallellt med detta faktum har jag sedan en tid längtat efter smörgåsar på tunt vitt menlöst bröd med överdrivet mycket fyllning. Allt ligger inte i brödet. Men i Stockholm har det blivit så. Min amerikanska kamrat beklagade sig över att när han väl funnit en BLT i Stockholm så kommer den på en skiva segt surdegsbröd med några skivor bacon på, och sedan en stor sallad över alltihopa. Han har rätt! Ett stort missförstånd.

Men det finns plats för båda skolorna. Så nu börjar jag en serie (mina serier brukar aldrig bli långvariga, jag hoppas den här blir ett undantag), med goda smörgåsar jag stöter på eller monterar själv.

Håll era skämt om Lasse Kronér för er själva va.