Fischers Fritz, Berlin

Fischers Fritz har två stjärnor i Guide Michelin. Det tillsammans med deras prissättning var vad som väckte mitt intresse.De har också en hummerpress i entrén. Coolt.

Jag var i Berlin för att hälsa på min bror. När han gick till kontoret gick jag till Fischers Fritz. Jag lullade runt i hettan iklädd pyjamas, högsommarärmen var ett faktum. Väl framme snubblar jag på tröskeln, ja just det, det här är ett elegant etabissemang. Jag gick över gatan och drog ut en svart bomullskostym ur min ryggsäck, dammade av axlarna och steg in. Fullbokat? Jag kommer ensam. OK. “Vill du ha en tidning?”. Ja tack. USA Today! Vilken skittidning!

En man lämnar “homemade crackers” på mitt bord.

En annan man lämnar en aptitretare, lax på jellied kolrabbi.

Brödkorg.

Ål! Rökt åltartar med pepparrotstäcke, granny smithgelé och lövtunn torkad dito. Här bjuds inga överraskningar, men granny smithgelén har en skärpa och syrlighet som underhåller. Mycket bra men inte oförglömligt.

Kolgrillad Bressevaktel! “Medium or well done?”, medium please. Kul! In kommer en vackert rosaröd vaktel som inte påminner om vakteln ja tillagat. Det känns väldigt luxuröst att äta fågel medium, jag upplever det som sällan man får möjligheten. Vaktel från bresse, samma deal som kycklingen? Som tillbehör är det hallon som gäller. Dessa är blanadade i en “sallad” med linser, salladslök och arganolja. Arganoljan kommer från en marockansk nöt och var tills dess helt okänd för mig
.

Till dessert bjöds det på “white cheese sorbet” med hallongelé. De verkar vara väldigt förtjusta i gelé och hallon.

Allt var givetvis utsökt, en det var inte det bästa jag ätit i livet, vilket Guide Michelin menar. Känner mig lurad. Men nöjd. Borde testat något från Hummerpressen dock.

När du ändå är på Charlottenstrasse bör du gå ett kvarter österut för ett glas på Lutter & Wegner. Där kan du ta ett glas i pyjamas, inga problem. Jävla trevligt.