Dinner by Heston Blumenthal




Det var gott. Och förvånansvärt fint, vackert på rätt sätt så att säga. Utöver köttfrukten var det “no strange things så att säga”. Någon beskrev stället som bryggan mellan hokuspokus-finedining och St. John-minimalism. Ganska exakt så.

Köttfrukten levererade faktiskt. “Mandarinskalet”, som alltså är nedkokt mandarin, kompletterade den rika kycklinglevergeggan på ett mycket elegant vis. Rätt två var inte sämre, det evigt lågtempade ägget, friterad kalvbräss, selleri och rädisor, och, vilket inte syns på bilden, en kanna av den ljuvligaste kalvconsommén som tänkas kan, med en aniston, helt toppen verkligen. Nummer tre ut var torskkinderna som kom i en “savoury porridge”, gjord på något gryn, med smaker jag kände igen från Noma. Kan det vara så? Gröten var inte riktigt min pryl. Det var däremot Malted barely icecream,salted butter caramel and malted yeast syrup som kan vara den bästa desserten jag ätit. Sist ut kaffe och en earl greypryl.

Verkligen toppklassig medeltidsmat. Rätternas ursprung i ordning: c. 1500, c.1720, c.1660 och c.1830.